Fabian Casimir Wrede   1724-01-28  †1795-08-27, 71 år  General, fick 10 barn.

Dog på Penningby och är begravd i   Sätuna gravkor i Björklinge kyrka

Gift första gången 1760-02-23  på Årsta i väster Haninge med friherrinnan
Catharina Charlotta Fleming af Liebelitz   †1764-08-01 Döpt 1739-09-19 på Årsta.
Dog 25 år gammal i barnsäng efter att ha fått sonen Henrik 1764-07-27, på Kungslena överstebosteälle i Kungslena sn (Skarab).

Dotter till generalmajoren, friherre Göran Fleming af Liebelitz, nr 17 och hans andra hustru friherrinnan Sigrid Fleming af Liebelitz.

Ägde Penningby i Länna sn (Sthlm), Sjöholm i Ö. Vingåkers sn (Söd). Gick bl.a. i tjänst både i Österrike och Frankrike där han var grenadjärkapten vid Axel von Fersens regemente. General 1782. Han sålde sina, av fadern ärvda egendomar i Finland; Mustila, Peippola, och Moisio 1767 till kommerserådet Jakob Forselles.

Gift 2:a gången 1765-05-03, med första hustruns kusin, stiftsjungfrun och friherrinnan
Ottiliana Charlotta Fleming af Liebelitz 1743-12-10 †1811-08-08
Född på Sätuna i Björklinge sn (Upps). Död på Uddboö i Estuna sn (Sth).
Begravd 1811-08-13 men fördes 1812-03-16 till Björklinge kyrka och familjegraven.

Dotter till riksrådet, friherre Otto Fleming af Liebelitz, nr 17 och Catharina Charlotta Gyllengrip, nr 80

Originalmålningar av Lorens Pasch dy är målade 1780.
Fabian är då 56 år, händerna visar tydligt att han har reumatisk värk. Ottiliana är då 37 år. 

4 med Catarina Charlotta Fleming af Liebelitz

1. Fabian Wrede 1760-11-24 †1824-01-16, 64 år. Greve, Fältmarskalk,  Sthlm   tab 19   
    

2. Göran Casimir 1763-05-27 †1782-09-23, 19 år. Född tvilling på Kungslena. Dog på Isle de France.
   Krigstjänst 1774, korpral vid livreg:t till häst. Student i Uppsala 1778. Fänrik i Flemmingska reg:t 1779. I fransk tjänst 1781.
    

3. Sigrid Charlotta 1763-05-27  † 1828-09-12, 67 år  Född tvilling på Kungslena. Dog i Nyköping.
   Gift 1784-07-13 på Penningby med rikskanslern, friherre Fredrik Sparre, greve Sparre, nr 111, i hans 2:a gifte 1731-1803
    

4. Henrik 1764-07-27  †1782-10-07, 18 år. Född på Kungslena. Dog på Isle de France.
   Volontär vid livreg:t till häst 1774, kvartermästare, kornett, erhöll 1781 tjänstledigt för att resa utrikes.

6 med Ottiliana Charlotta Fleming af Liebelitz

1. Otto 1766-03-07  †1804-09-13  Född på Kungsklena. Dog ogift på Uddboö.
   Begravd i familjegraven i Björklinge kyrka.
    

2. Casper 1768-04-21  †1835-05-02    tab 33
    

3. Christina Charlotta  1769-03-07   †späd
    

4. Anna Christina  1775-10-27  †1856-05-10 Född på Penningby. Död Lindholmen i Barva sn (Söd)
   Gift 1812-07-09 på Hörningsholm i Mörkö sn (Söd) m sin syssling, kammarherre,
   friherre  Axel Herman Fleming af Liebelitz, nr 17 1770 †1834
    

5. Ottiliana Charlotta  1778-08-13  †1811-06-20. Född på Penningby. Död Björnö i Frötuna sn (Sth).
   Gift 1803-08-18 på Uddboö m majoren, friherre Vilhelm Reinhold Leuhusen, nr 140, i hans 1:a gifte 1768 †1853
    

6. Carl Henrik 1787-06-23  †1858-02-22    tab 34   
   Född på Penningby. i Länna sn (Sth). Död i Växjö. Generaladjutant
   Gift 1815-01-03 med sin halvbroders styvdotter,
   Clara Fredrika Carleson
   f 1794-04-23 Broby i Söderbykarls sn (Sth) †1869-10-30 i Växjö.
   Dotter till överstelöjtnant, kammarherre Adolf Ludvig Carleson, nr 1877 och Agata Bremer.

Efter Adolf Fredriks död feb 1771 kom Mössorna åter till makten. Dessa hade majoritet i de ofrälse stånden medan Hattarna representerade adelsståndet. De blev partipolitiska och sociala motsättningar. Hattarna i rådet avsattes och Mössorna gjorde sig till herrar över regeringen. Många kände oro över att bli beroende av sin granne i Öst, Polen.
Sverige drabbades dessutom av en fruktansvärd hungersnöd då skörden 1771, slog fel.

Under detta kritiska läge beslöt konungen Gustav III, att med utomparlamentariska medel störta ständerväldet. Gustav III kunde dessutom räkna med franska regeringens stöd.
Planerna började våren 1772. Resningen skulle påbörjas både i Finland och Skåne samtidigt och de finsk trupperna skulle hjälpa till att genomföra statskuppen i Stockholm.
Detta gick inte då motvind gjorde att de finska trupperna inte kunde förflyttas till Stockholm.

Gustav III beslöt att skrida till verket i alla fall med hjälp av trogna anhängare i gardesregementet, flottans officerare och manskap.
Som igenkänningstecken bar man den vita bindeln kring vänstra armen. De breda lagren av Stockolms befolkning hälsade revolutionen med entusiasm.

Två dagar efter revolutionen samlades ständerna i rikssalen och konungen höll ett lysande anförande om sin syn på statsvälvningen och bakgrunden till denna. Därefter läste han upp ett nytt förslag till ny regeringsform, vilket omedelbart antogs av ständerna.