Ryttmästare i svensk tjänst, nedhuggen av
polackerna i slaget vid Kirkholm 1605-09-17 efter att han skänkt sin häst
till den sårade och av fienden omringade konungen Carl IX. Konungens egen
häst hade störtat och med hjälp av Wredes häst kunde kungen undkomma.
Konungen skrev själv till rikets råd 24/9 1605 "om en livländare vid
namn Henrik de Wrede, icke hade hulpit oss på sin häst igen, då hade
vi kommit levandes eller döda uti fiendens händer"
Svenska Akademein lät 1805 slå en minnespenning över honom.
Hans änka och söner blev rikt belönade av konungen.
Den 2 aug 1606 fick de förutom anslag av tillsammans 700 daler av
tullmedlen i Åbo och Reval, i donation till betydande egendom. Flera stora
byar i Borgå sn i Finland samt Nummis (senare Frugård) och Sällinge i
Mäntsälä sn, Fin.
1608-07-21 erhöll de i förläning dels godset Sitz
(senare Wredensitz -
Preedi) i Koykers sn i Jerwen, Estland. Dels hela Elimä fjärding i
Finland, 131 hemman under allodial natur. Man byggde säterierna Anjala, Peippola, Mustila, Villikkala, Tavastby och
Moisio samt frälsegodsen Värälä, Muhniemi (senare
Wredeby) och Takamaa (senare Rabbelugn)
Gift med
Gertrud von Ungern
†
1649-10-13 i hennes 1:a gifte.
(gift 2:o med ståthållare Joakim Berendes, nr 55, i hans 2:a gifte
† 1623).
Dotter till Fabian Jurgensson von Ungern till Eichenangern och
Allendorf och Gertrud Georgsdotter von dem Volde.
Hon fick 1627-06-10, 39 hemman i Borgå sn till pant för 6000 daler som hon
förstärkt kronan.
Begravd i Borgå
kyrka.
