| HUR MAN TOLKAR PROTOKOLLET Testsituationerna är utprovade så att retningarna inte är så svaga att ingen hund reagerar men inte heller så starka att alla hundar springer från platsen. Det vi egentligen mäter är skillnaderna i olika hundars uppfattning om retningars styrka eller intensitet. En hund kan uppfatta en retning som svag - vilket brukar utlösa nyfikenhet - medan en annan uppfattar samma retning som stark - vilket utlöser flykt. De 5-gradiga skalorna är intensitetsmått som visar hur hunden har uppfattat situationen. det händer att hundar upplever situationer som starka och flyr eller drar sig undan. Om reaktionen är mycket stark avbryts provet för hundens skull, vilket innebär att provet inte genomförts och hunden inte har genomgått MH. Det är beskrivaren som avgör om provet ska avbrytas. Om hunden visar upprepade undvikanden och flykt-tendenser kan det vara ett tecken på att den behöver mer miljöträning och social träning - även om den går igenom provet! Vad som är positivt eller negativt kan vara lite olika beroende på vilken ras man har. Det är rasklubben, uppfödarna och hundägaren som avgör var hundarnas idealvärden ligger. Resultatet skall bla ge möjligheter att avelsmässigt på lite längre sikt kunna behålla och förstärka det man tycker är bra och ändra det man tycker är mindre bra. En individs avelsvärde går bara att uttala sig om när man har syskonens, föräldrarnas och andra släktingars resultat men generellt ska man undvika att använda rädda hundar i aveln om de genomgått provet och således har känd mental status enl. definitionen i testsammanhang. PROTOKOLLET Du har fått ett protokoll med en massa kryss i - 31 st! Det är naturligtvis förvirrande men kryssen ger dig samtidigt en hel del information om din hund. Även om detaljerna kan vara intressanta bör du börja med att klumpa ihop reaktionerna i grupper som social kontakt, rädsla, nyfikenhet, lek, aggression osv. Titta också lite extra på hundens förmåga att undersöka och avreagera på retningarna. Då får du en första bild av din hunds "personlighet" som den visar sig i provet. Av praktiska och tidsmässiga skäl kan man inte bedöma din hund i alla avseenden. Hundaggressivitet finns tex. inte med bla därför att det är svårt att hitta standardiserade "figurant-hundar". Lite hjälp på vägen Hälsande och kontakttagande är tecken på social nyfikenhet men inte det samma som gruppbildning dvs. "ska vi göra något tillsammans?, kanske leka?" Det ser du mera av i momenten LEK 1 (2), AVSTÅNDS LEK (5) och LEK 2 (9). En del hundar vill leka själva, andra leker när man uppmanar dem och ytterligare andra bjuder upp till lek. Gripa och bära är beteenden som utnyttjas i många brukshund- och retrieversammanhang (2b, 9b, 3b). Resultaten kan vara olika vid leken och jakten beroende på skillnaderna i avstånd och att ett kastat föremål har fått en social "laddning" beroende på relationen till den som kastat. Detta avspeglar sig också i dragkampen (2c). Om hunden inte rusar efter trasan vid jakten kan den naturligtvis inte heller gripa den. Om hunden kan koppla av eller den går upp i varv när det inte händer något speciellt bedöms under AKTIVITET. Förmågan att skifta mellan aktivitet och inaktivitet är viktigt i många sammanhang tex. för retrieverraserna. Hundens eventuella rädsle-reaktioner visar sig huvudsakligen i KONTAKT hantering (1c), ÖVERRASKN rädsla (6a), LJUDKÄNSL rädsla (7a), SPÖKEN rädsla (8c) och vid SKOTT (10). Reaktionerna ger en vink om eventuella behov av miljöträning, både social och fysisk. Tendensen att visa mer eller mindre starka hotbeteenden visar sig i KONTAKT hälsning (1a), hantering (1c), AVSTÅNDS LEK hot (5b), ÖVERRASKNING hot (6b), SPÖKEN hot (8a). Bakgrunden till hoten är oftast rädsla därför satsar man mycket på social miljöträning vid överdrivna hotbeteenden. Bestraffningar brukar inte leda till långvariga resultat. Hundens nyfikenhet använder vi oss av i många sammanhang. Under provet visar hunden om den törs undersöka något som den blivit rädd för eller tyckt var underligt vid första exponeringen eller om den uppfattar retningen som svag och bara undersöker vad det är. Man får också en viss uppfattning om hur självsäker hunden är. Tydligast kanske vid AVSTÅNDS LEKEN då den lämnar föraren för att undersöka vad figuranten sysslar med. AVSTÅNDS LEK nyfikenhet (5c), ÖVERRASKN nyfikenhet (6c), LJUDKÄNSL nyfikenhet (7b) och SPÖKEN nyfikenhet (8d). Om minnesbilden av rädsle-utlösaren sitter kvar visar sig vid ÖVERRASKNING kvarstående rädsla (6d) och LJUDKÄNSL kvarstående rädsla (7c). En del hundar kan reagera med rädslereaktioner som snabbt försvinner medan andra reagerar svagare men har svårt att komma över obehaget. Med den senare hundtypen måste man tex. vara extra försiktig med obehag på träningsbanan eftersom hela platsen kan bli bestående obehaglig. Även om rädslan är borta kan hunden visa intresse av undersöka retningarna. Detta noteras vid ÖVERRASKNING kvarstående intresse (6e) och LJUDKÄNSLIGHET kvarstående intresse (7d). Hunden söker sig då mot retningen i stället för från som vid kvarstående rädsla. Hur uppmärksam hunden är på sin omgivning och hur noga den vill kontrollera vad som händer visar sig bla vid AVSTÅNDS LEK intresse (5a) och SPÖKEN kontroll (8b). En mentalbeskrivning ger en bild av stora
delar av din hunds mentalitet men naturligtvis kan den aldrig bli fullständig.
Kombinera den med andra iakttagelser som tex. beteende mot andra hundar,
familjemedlemmar och bekanta samt de funktionsprov som din rasklubb eventuellt
arrangerar. Då kan du få en god uppfattning vad ni måste jobba mer på och vilken
typ av aktivitet din hund är lämpad för. Alla hundar behöver något att göra där
de får en roll i sin social grupp.
|